Ellen sailing

Igår kom äntligen Ellen till sjös. Men det var en del strul innan. Vi upptäckte rätt snart att något var tokigt när inte kyl och vinsch fungerade utan bara klickade. Det visade sig att batterierna hade givit upp. Bara 1 år och 3 månader gamla. Vi tog hjälp av Turbulens och Budget Marine som var uppe i båten och kollade och allt verkar vara okej. Så vi bar ner batterierna till dem där de försökta ladda dem en och en men det gick inte alls. Så fort man tog laddningen så föll det ner till 6,5 volt. Troligtvis så har ett batteri gått åt skogen och tagit med sig resten i döden. Så det blev nya batterier 4 stycken. Det var det bästa batteripoler jag sett någongång, det var iaf roligt. Nu återstår reklamation mot Victron men jag inser att man nog är rätt körd. Köpte dem i Portugal och han har jag mejlat men han säger inte att det är något fel på batterierna. Undrar om han är uppkopplad till dem eller om han är Gud. Har även mejlat Victorn Sverige och Grenada. Här fanns inga nya batterier från Victron utan vi skulle få vänta i ca 3 veckor.

Nu med nya batterier så har nästan allt funkat. Watermaker läckte som ett såll och jag fick byta lite kopplingar och täta. När jag körde igång den igen så läckte det från bägge filterna. Men den gör bra med vatten och vi har idag gjort 200 liter vatten, men vi fick svampa mellan varven. Har även bytt kondensatorer på elverket och sänkt från 30 microfarad till 27. Den har aldrig gått så bra som nu.

Alla segel är på och vi är redo för segling. I morgon bär det av mot Carriacou och

Alla segel är på och vi är resor för avsegling mot Carriacou i morgon. Ikväll skall vi gå ut på West Indie Brewery tillsammans med Engla och Sirocco.

En sorglig historia är att Ellen är nu på land! Känns konstigt att vi ska få sova i en vanlig säng efter precis 8 månader. Vi har hyrt ett litet rum på marinan som har dusch, säng, micro och vattenkokare. Vad mer behöver man.

Tiden i Prickley Bay har varit otroligt rolig med så mycket nya Svenska personer som vi träffat och de kanske blir vänner, vem vet. Kul är det iaf.

Vi var i fredags på en BBQ som Coastguard anordnade. Grillat av allt, soppor och tre öl för 10 EC. Billigast hittils. Mycket folk och även många Grenadabor. Jättekul men de spelade skjut hög musik. Tänk om Svenska Kustbevakningen hade gjort något liknande, då hade de stått utanför med blåsning. Efter det gick vi till West Indies Brewery och drack öl. Gott och många garv.

I lördags åkte jag och Jackie in till St:Georges och gick på marknad. Köpte massor av tonfisk som vi grillade med ett gäng som var med dagen innan. 4,5 kg nyfångat jättetonfisk för 75 EC, alltså ca 245 kronor. Kilopriset hemma är väl runt 399:- kg.

På söndagen tog vi en taxi till Whisper Cove och träffade Infinity B och Serenity. Vi åt en jättegod brunch med dem. Vi åkte taxi med troligtvis värdens mest skruttigaste Toyota buss. Efter brunchen åkte vi med dingen och köpte två dykartuber från Scubatech som sålde ut jättefina tuber för inget. Nytryckta i somras och jättefräscha.

Mycket jobb med att städa och torka ut med vinäger överallt. Vi har haft en del läckor och på vissa ställen är det som dödahavet med saltlager överallt. Nu är det nästan klart och vi har tvättat botten och däck idag samt dingen. Men det är mycket jobb kvar. Imorgon är det helgdag även här så allt är stängt, men det hindrar inte oss.

Flaggorna från de klubbar som vi är med i har gjort sitt. Värst är OCC  och sedan OSK, även SXK har fått en del stryk men den är äldst. Men det klart det har blåst en del.

Idag gick vi till Prickley Bay som är vår slutdestination för denna gången. Lite tråkigt kan man tycka men här är det full rulle. Det är nästan 10 svenska båtar i denna Bay. Helt galet och ikväll blev det BBQ på stranden. Micke Westin som vi nog alla känner iaf från de seglings-guider han skrivit om Canarias fyllde år. Tror nog alla svenskar var där. Många nya ansikten men en del som vi träffat förut. Trevligt och kul!

Igår var sista natten med gänget, iaf Inifity B. De beger sig til ClarkesCourt och vi till Prickley Bay. Har varit kul att hänga ihop ett tag med några härliga människor från England, men när det skaffade en 15 HK Yamaha gick det för långt:). Det blev en Sundowner på Infinity tillsamman med John and Elly från Serenity.

 

Vi gjorde idag Grenada tillsammans med Eva och Tobbe från S/Y Moana. De seglade till Brasilien och har kommit upp nu till Grenada för ett par dagar sedan. Vi träffades för ett par år sedan på vår första avseglargrupp. Jättekul att träffas och att vi lyckades locka med dem.

Det var en jättetrevlig tur med Henrysafaris och vi hade Dexter som chaufför och guide. Det är väldigt kunniga. Vi var runt hela ön på en dag och såg massor av saker.

Vi passerade St:Georges och åkte upp för backarna för att se den magnifika utsikten. Därefter åkte vi till Concorde Waterfall. Det var fint men vi har varit på bättre, väldigt turistisk men det var vi ju idag. Det finns ett vattenfall högre upp där inga är men det tar en halvtimme att gå dit och det hanns inte med.När vi var där så visade han oss hur choklad växten ser ut och det är det han håller i på bilden över. Inuti så ser det ut som en hjärna. Efter vattenfallet så begav vi oss till Nutmeg fabriken (Muskot).

Det är kanske inte många som vet men Grenada och Indonesien förser hela världen med Nutmeg. Vi var i en av fabrikerna där man sorter och gör iordning Muskoten för att skeppa iväg den. Muskoten består av olika delar. När den är färdig för skörd så öppnar den sig. Runt själva nöten finns ett rött skal som man kan använda i matlagning. Luktar sjukt mycket. Sedan knäcker man yttre skalet och inuti finns då själva nöten som man river och använder som en krydda.

Vid orkanen Irma som var 2004 och drabbade Grenada så försvann nästan 90% av alla Nutmeg träd. Det tar ca 8 år innan ett nyplanterat träd ger frukt och det blir inte bra förrän det är ca 20 år. Produktionen är inte helt i full gång ännu.

Efter Nutmeg fabriken så åkte vi till Chokladfabriken. Visste inte att choklad kommer från en så konstig frukt. Läggs på tork, sedan rostas de, sorteras i olika storlekar och sedan blandar man med socker… tillslut kommer choklad. De gjord egen choklad men tror de exporterar mest ren choklad till olika leverantörer.

Vi köpte några chokladkakor också. Därefter var det dags för lunch, magen kurrade bra. Vi var nästan enda upp på den nordligaste delen då. Efter lunch så åkte vi till det mest ekologiska destilleriet. Här använder man vattenkraft fortfarande och även kolonner som eldas med ved. Deras vita rom är på 75% och i och med att det är ekologiskt och inte innehåller några kemikalier så blir man inte bakis. Logiskt, eller hur. Nåväl, väldigt fint ordnat och bra guidning. De gör ungefär 600 liter rom per dag och de räcker bara till Grenada, nästan ingen export. Förresten så har de också en 69% rom också och det är därför man inte får ta med sig sprit som är 70% eller över med flyget för det är för brandfarligt, därför har man blandat upp den till 69%. Den var faktiskt inte lika bra.

Efter destilleriet så åkte vi genom regnskogen och till en insjö uppe i bergen. En väldigt fin dag måste jag säga och jättekul att träffa Eva och Tobbe igen.